Ett kreditkort har ett datum som alla känner till och ett som ingen räknar på. Förfallodagen står med fet stil på fakturan varje månad. Datumet då skulden är helt betald står ingenstans och finns inte ens för många kortanvändare. Det är en av få stora skulder i ett svenskt hushåll som saknar en sista rad.
Många tror att skillnaden mot ett vanligt lån bara handlar om räntan. Det du bör titta på är snarare hur krediten är konstruerad.
Minimibeloppet krymper i takt med skulden
De flesta kort kräver att du betalar en andel av saldot varje månad, ofta tre till fem procent, med ett golv på ett par hundralappar. Betalar du hela saldot inom den räntefria perioden kostar krediten dig ingen ränta alls. Så länge fakturan betalas och allt sköts som det ska behöver du inte oroa dig.
Problemet uppstår när du bara betalar det lägsta beloppet och låter resten gå över till delbetalning. Eftersom beloppet räknas som en andel av saldot krymper det i takt med skulden, så att en allt mindre del går till att betala av själva skulden. Det är ingen udda situation utan något som har vuxit rejält de senaste åren.
Små konto- och kortkrediter och fakturaköp har ökat kraftigt på tio år. Ungefär var tredje som tog ett blancolån hos ett konsumentkreditinstitut fick dessutom ett inkassokrav under 2024.
Ett räkneexempel gör det tydligt. Ett saldo på 25 000 kronor på ett kort med 20 procents ränta, tre procent i minimibelopp med ett golv på 150 kronor och inga nya köp tar knappt fjorton år att betala av och kostar totalt drygt 51 000 kronor. Höjer du inbetalningen till fem procent kortas tiden till drygt sju år och notan till omkring 36 000 kronor. Skulden och räntan är desamma, men en större del av varje betalning går till kapitalet i stället för till räntan.
Ett lån har en sista rad
Ett lån utan säkerhet fungerar tvärtom. Månadsbeloppet ligger fast, amorteringen finns med från start och i avtalet står vilken månad skulden är slut. Samma 25 000 kronor med 9,45 procents ränta över fem år kostar cirka 524 kronor i månaden och drygt 31 000 kronor totalt. Det blir nästan 20 000 kronor billigare och är färdigbetalt nästan nio år tidigare.
Det är den mekaniken som gör ett samlingslån intressant för den som har saldon liggande på flera kort och delbetalningar samtidigt. De gamla krediterna löses och kvar blir en ränta, en aviavgift och ett datum. Hos jämförelsetjänster som Zmarta går ansökan till flera banker på en enda kreditupplysning, så att du ser dina egna erbjudanden i stället för långivarnas från-räntor.
En brasklapp hör hit. Själva skulden blir inte mindre av att flyttas, det är kostnaden för den som kan sjunka. Väljer du en längre löptid pressas månadskostnaden ned samtidigt som totalen kan stiga, så räkna på både månadskostnaden och den effektiva räntan innan du skriver under. Kontrollera också att de gamla korten avslutas, annars finns kreditutrymmet kvar och kan fyllas på igen.
Skyddet som inte täcker vanliga köpkort
Sedan mars 2025 finns ett räntetak i konsumentkreditlagen: räntan får högst vara referensräntan plus 20 procentenheter. Med referensräntan fastställd till 2,00 procent för andra halvåret 2026 ligger taket på 22 procent. Taket gäller avtal tecknade från den 1 mars 2025, så ett kort du skaffade 2019 lyder fortfarande under de gamla reglerna.
Kostnadstaket, som säger att räntor och avgifter tillsammans aldrig får överstiga det lånade beloppet, har ett undantag som sällan nämns i marknadsföringen. Det omfattar inte kontokrediter som huvudsakligen används till kreditköp, alltså precis de kort de flesta av oss handlar med.
Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag i kraft. Kreditkortet hör till de krediter där lagen griper in även i avtal du redan har. Kontoutdraget måste då varje månad redovisa vilken kreditränta och vilka avgifter som har tagits ut under perioden. Den raden är värd att leta upp när novemberfakturan kommer, eftersom den visar vad krediten kostar dig just nu och om summan förtjänar ett slutdatum.
