Ett kreditkort har ett datum som alla känner till och ett som ingen räknar på. Förfallodagen står med fet stil på fakturan varje månad. Datumet då skulden faktiskt är borta står ingenstans och för många kortanvändare existerar det inte. Det är den enda större skulden i ett svenskt hushåll som saknar en sista rad.
Många tror att skillnaden mot ett vanligt lån bara handlar om räntan. Det som bör tittas på är snarare konstruktionen.
Minimibeloppet krymper i takt med skulden
De flesta kort kräver att du betalar en andel av saldot varje månad, ofta tre till fem procent, med ett golv på ett par hundralappar. Betalar du hela saldot inom den räntefria perioden kostar krediten dig ingen ränta alls. Så länge fakturan betalas och allt sköts som det ska, behöver man inte oroa sig.
Det är ingen udda situation utan något som vuxit till sig rejält senaste åren. Små konto- och kortkrediter samt fakturaköp har vuxit från runt fyra miljarder kronor till över femtio på tio år, enligt SCB:s statistik över hushållens konsumtionslån. Finansinspektionens genomgång av svenska konsumtionslån visar samtidigt att ungefär en tredjedel av kunderna hos konsumentkreditinstituten fick ett inkassokrav under ett och samma år.
Siffrorna gör det tydligt. 25 000 kronor på ett kort med 20 procents ränta, tre procent i minimibelopp och inga nya köp tar knappt fjorton år att betala av och kostar totalt drygt 51 000 kronor. Höjer du inbetalningen till fem procent kortas tiden till drygt sju år och notan till omkring 36 000. Samma skuld och samma ränta, det som skiljer är hur stor del av varje betalning som går till kapitalet i stället för till räntan.
Ett lån har en sista rad
Ett lån utan säkerhet fungerar tvärtom. Månadsbeloppet ligger fast, amorteringen är inbakad från start och i avtalet står vilken månad skulden är slut. Samma 25 000 kronor med 9,45 procents ränta över fem år kostar cirka 524 kronor i månaden och drygt 31 000 kronor totalt. Nästan 20 000 kronor billigare den kortare vägen och även färdigbetalt ett decennium tidigare. Det är den mekaniken som gör ett samlingslån intressant för den som har saldon liggande på flera kort och delbetalningar samtidigt. De gamla krediterna löses och kvar blir en ränta, en aviavgift och ett datum. Hos jämförelsetjänster som Zmarta går ansökan till flera banker på en enda kreditupplysning, så att du ser dina egna erbjudanden i stället för långivarnas från-räntor.
En brasklapp hör hit. Själva skulden blir inte mindre av att flyttas, det är kostnaden för den som kan sjunka. Väljer du dessutom en längre löptid pressas månadskostnaden ned samtidigt som totalen kan stiga, så räkna på båda innan du skriver under. Och kontrollera att de gamla korten verkligen avslutas, annars finns kreditutrymmet kvar och kan fyllas på igen.
Skyddet som inte täcker vanliga köpkort
Sedan mars 2025 finns ett räntetak i konsumentkreditlagen: räntan får högst vara referensräntan plus 20 procentenheter. Med referensräntan fastställd till 2,00 procent för andra halvåret 2026 ligger taket på 22 procent. Det gäller avtal tecknade från den 1 mars 2025, så ett kort du skaffade 2019 lyder fortfarande under de gamla reglerna.
Kostnadstaket, som säger att räntor och avgifter tillsammans aldrig får överstiga det lånade beloppet, har ett undantag som sällan nämns i marknadsföringen. Det omfattar inte kontokrediter som huvudsakligen används till kreditköp, alltså precis de kort de flesta av oss handlar med. Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag i kraft och kreditkortet är den produkt där den griper in i avtal du redan har. Kontoutdraget måste då varje månad redovisa vilken kreditränta och vilka avgifter som tagits ut under perioden. Den raden är värd att leta upp när novemberfakturan kommer. Den svarar på vad krediten kostar dig just nu och om den summan förtjänar ett slutdatum.
